Jag har skrivit en bok med titel ”På väg – en tanke och erfarenhetsbok i livs- och karriärplanering” som handlar om mina mångåriga erfarenheter som coach för ett stort internationellt internetförlag, utmärkta möjligheter att nå ut med budskapet till nya grupper. I förlagets riktlinjer för skrivprocessen ingick att man skulle använda många länkar, helt i enlighet med den nya medialogiken. Fint - tänkte jag - då får jag tillfälle att kommunicera nya kunskaper och insikter från EU-projektet om coaching som finns publicerade på nätet, www.anse.eu/ecvision/products. 

Förlaget önskar att man skriver blogginlägg för att väcka intresse för boken. Marknadsföring helt enkelt. Så jag skriver ett inlägg med angeläget innehåll efter konstens alla regler för bloggar som jag har lärt mig tidigare, trodde jag.

Men då dimper förlagets guidelines för blogginlägg (enligt Googles Search Engine Optimization) på 3 A4-sidor som i minsta detalj föreskriver hur jag ”rekommenderas” skriva, ned i min inkorg. Jag förstår ju att det behövs regler för att hindra olämpliga inlägg med tanke på den undervegetation som finns på nätet men – att anpassa mig till dessa regler upplever jag som tvångströja som blockerar mig totalt.

Jag skriver till förlagets kontaktperson att det inte blir ett inlägg som jag motiverar med att jag ingalunda är en gammal stofil och negativ till nya medier. Jag tillhör tvärtom de ”early adapters” (jag har tillsammans med några framstående IT-pionjärer utvecklat flera interaktiva verktyg för personlig utveckling, hade e-mail redan 1994 och internet 1995 när termen ”Interaktiva motorvägar” upptäcktes av DN).

Jag har alltså följt utvecklingen med stor nyfikenhet och då ser jag att de fantastiska möjligheterna med nätet har betydande baksidor – vi ersätter de gamla auktoriteterna och begränsningarna med nya auktoriteter och begränsningar:

Vi blir beroende klickare, knapptryckare, twittrare, delare och surfare utan att ens reflektera över tillståndet. Vi blir fullständigt vilsna och tappar styrfarten i vardagen när datorn strular, bankens servrar ligger nere etc .

Vi följer absurda regler för att vara till lags och hänga med i utvecklingen.

Lilla jag kan självklart inte påverka Google men jag har frihet att välja hur långt jag vill följa med eller när jag vill avstå. Det borde vi kanske göra oftare!

Året var 1995 när en statlig utredning med den fantastiska titeln ”IT ger vingar åt människors förmågor” startade. Vad hände med den? Ambitionerna borde väl vara högaktuella?  

(Kom: Förlaget accepterar mitt inlägg och ber mig skriva flera! 1:0 för mig)